Tag Archives: studieväg 1

Glöm oss inte, vi kommer sakna dig!


I fredags jobbade jag min sista dag på Bas i Södertälje. Jag har blivit avtackad och avfirad av både kollegor och elever, bjudit på fruktsallad flera gånger, fått två superfina armband och en burk med personliga brev ­- och blivit bjuden på både lunch och middag. Att ta beslutet att sluta har legat och grott länge. Jag vill ju egentligen fortsätta att jobba på Bas! Men av olika anledningar – främst pendlingen på tre timmar varje dag – bestämde jag att nu är det dags.

Jag har varit med i Bas från projektstart i Huddinge våren 2013 och det har varit drygt tre otroligt lärorika år. Så mycket glädje, engagemang och fantastiskt bra sammanhållning! Vi som jobbat på Bas har verkligen varit som en familj. Att jobba på studieväg 1 är en stor utmaning – ”det svåraste sfi-jobb jag haft” säger en av mina kollegor som jobbat länge och testat alla studievägar – men det har varit fantastiskt roligt att ha fått vara med och skapa en heltidsutbildning för den här målgruppen.

Jag är glad och tacksam att jag mäktade med att ratta runt mitt yrkesliv till sfi efter många, många år inom förlagsbranschen. Och att jag en dag hittade jobbet på Bas i en Facebook-grupp. Och att jag sedan fick förmånen att vara med i projektgruppen! Åren på Bas kommer att finnas kvar i mig resten av livet! Jag vill önska alla mina kollegor på Bas i Södertälje – och de i Järfälla och Märsta! – stort, stort lycka till i framtiden.

En av mina kollegor, Kerstin, höll ett så fint och rörande tal till mig – på vers! – och jag har fått hennes tillåtelse att publicera det här. Hon hade också bett eleverna i Bas 3 att skriva några rader till mig när de var i datasalen härom veckan. Vad de skrev kommer nedanför Kerstins text. Jag klarade inte av att läsa det på jobbet, utan fick göra det hemma senare. Ojojoj, säger jag bara!

 

Helena, du är ett äkta västkustoriginal

och dessutom superdigital.

När du är ute i ditt space

hänger vi andra inte med i ditt race.

Tillsammans har vi skrattat och tampats i flera år.

Du är en del av Bas och det känns konstigt när du går.

 

Din kärlek till paddan och till miljön är allmänt känt,

och med eleverna du ofta varit ute och ränt

för att lära dem allemansrätt och att i naturen inte skräpa ner,

åka tvärbana, tuben, simma, ro och oändligt mycket, mycket mer.

Ekonomi, traditioner eller jämställdhet har inte spelat någon roll,

dina elever måste på det mesta ha koll.

 

I bloggen har det dokumenterats

och upplevelser och kunskap repeterats.

Appar, mappar och hemlösas julklappar,

träna glosor hemma på postit-lappar.

Klämma och tycka

bajspåsar trycka.

Det finns ingen hejd på din fantasi.

Att sakna dig är svårt att låta bli!

 

Dina nya kollegor vet inte vad de får

men vi vet dina kompetenser efter dessa Bas-år.

 

Vi önskar dig alla lycka till,

kom ihåg:

hör av dig för lite babbel och bubbel när du vill!

 

Och det här skrev eleverna – med namnen borttagna. Man blir ju helt tårögd!!!

 

Hej lärare Helena!

Jag är ledsen av du går från skolan.

Helena, du är social och vacker mycket.

Helena, jobbade du i skolan för 3 år sedan. Varför flyttar du från skolan?

Jag hoppas Helena att du förändrar ditt beslut!

Jag vet inte vilken lärare som kommer, bra eller dålig?

 

Hej Helena!

Varför flyttar du ifrån oss?

Helena, du är snäll och social.

Du lärde mig simma.

Vi alla älskar dig.

Vi är ledsna men önskar dig lycka till!
Kram!

 

Hej Helena!

Hur mår du?

Jag tycker om dig som lärare därför att du är mycket snäll.

Du förklarar bra, du är social och pratsam.

Jag är ledsen att du flyttar från oss.

Jag önskar dig all lycka.

 

Hej Helena!

Du är mycket snäll och social.

Du lär mycket bra om internet.

Varför ska Du byta skola?

Lycka till!
 

Hej Helena!

Jag tyckte om att jag studerade med dig.

Du är mycket snäll och social.

Jag är jätteledsen att du går. Du är bra lärare.

Jag hoppas att vi träffas.

Lycka till!

 

Hej Helena!

Jag tycker om dig Helena. Du är vän, syster och bästa lärare.

Du hjälpte mig på basämnen. När jag säger ett nytt ord du blir mycket glad för. Varför ska du flytta? Jag kommer att sakna dig. Jag är jätteledsen för att du går från oss.

Men jag vill säga lycka till!

 

Hej Helena!

Du är snäll och du är alltid glad.

Du är en bra lärare, tack så mycket för allt.

Jag är ledsen att du går från oss.

Jag vill att du har ett bra liv alltid.

Lycka till!

 

Hej Helena!
Du är snäll och du är alltid glad.

Du är en bra lärare, tack så mycket för allt.

Jag är ledsen att du går från oss.

Lycka till!

 

 

Från den 1:a augusti återfinns jag på Centrum för Vuxenutbildning i Sundbyberg. Där kommer jag också att undervisa studieväg 1; en B- och en C-grupp. Och en kvällsgrupp 2B. Jag kommer också att vara med i en projektgrupp som ska utveckla undervisningsmaterial och metoder på sfi – med lärplattformen Itslearning och förhoppningsvis med iPads! Dessutom ska jag prata med Nationellt Centrum för svenska som andraspråk om lite olika saker, vi är några som ska starta en nationell sfiblogg och jag har anmält mig till en kurs på 7,5 hp: Arbetslivsorienterad språkundervisning för sfi-lärare. Låter ju som om något måste stryka på foten, eller hur!?

 

Eftersom jag inte längre jobbar på Bas kommer jag tyvärr inte att kunna titulera mig baslärare längre. Därför skulle det kännas konstigt att driva den här bloggen vidare. Min avsikt är att starta en ny blogg, men det är som sagt mycket annat som kommer att ske i höst, förutom det nya jobbet. Så vi får se vad jag mäktar med. Men håll gärna koll! Kanske startar jag upp mittlivsomsfilärare istället!? Då lägger jag självklart en länk här!

 

Stort, stort tack för att du följt mig här på bloggen!

 

Jag illustrerar det här inlägget med ett ”apphjärta”: hjärtat för kollegorna och eleverna och apparna för att jag tydligen gjort mig känd för att gilla det digitala.

 

Med tillönskan om en riktigt, riktigt skön sommar!

 

Helena

Apphjärta

 

Annonser

Bästa skrattet på länge


Det är så fantastiskt när elever som är helt nya på svenska lyckas skämta med det lilla ordförråd de har. Det är verkligen inte lätt. Men idag skrattade vi tillsammans så jag nästan ramlade av stolen. Visst – jag är kanske lättroad, men ändå.

Vi övade siffror och taluppfattning i vår alfagrupp. Vi hade kastat en boll runt i gruppen och räknat till 100. En elev tyckte att vi skulle börja om och hon bytte boll – från en vanlig tygboll till en som på bilden här nedanför, som är gjord av gummitrådar. Vi började kasta den nya bollen lite kors och tvärs, samtidigt som vi räknade om upp till 100.

Vi har kommit över 70: 74, 75, 76, 77 – och bollen hamnar hos en man från Somalia, som på kristallklar svenska utbrister igelkott! Jag bara dog! Det var sååå roligt! 😄😄😄 Jag fattade skämtet med en gång och han fattade att jag fattade och skrattade hjärtligt han också.

Jag fick förklara för de andra, googla igelkott och visa bild + visa att bollen såg ut som en igelkott. Jag frågade hur det kom sig att han kunde detta ovanliga ord och det visade sig att min kollega hade pratat om det då de pratat om bokstaven och ord som började på i.

Så så roligt har jag det på jobbet!

Här är igelkottsbollen!

Ny anslagstavla på Pinterest med tips för eleverna


Igår kväll, så där framåt midnatt, kom jag på att jag ju förstås måste fixa en ny anslagstavla på Pinterest. Jag har tänkt göra det ett tag men så kommer annat emellan. Nu kom en av våra modersmålsstödjare och frågade om jag inte kunde tipsa om några sajter eller filmer där våra elever kunde öva sin svenska. Så jag har flyttat runt lite på redan existerande pins och lagt dit några nya.

Har du tips så hör gärna av dig! Det finns säkert en del annat där ute som inte jag känner till.

Bas på Pinterest: Filmer och sajter där eleverna kan öva sin svenska

Den sista av #Basprojektets allra första elever slutar – och vi fäller en tår


I veckan slutar Bibi från Afghanistan, som gått hos oss sedan start. Hon har alltid symboliserat Bas för oss lärare så det känns extra sorgligt att hon slutar. Men två år är nog och nu är det dags för Bibi att gå vidare och göra något annat i livet – lite oklart vad än så länge. En annan elev sa till henne:

”Nu är du väl glad!? Grattis!”

”Nej, inte grattis! Stress!” svarade Bibi då …

Hon tackade alla så mycket. Vi lärare och modersmålsstödjare har varit som systrar och kompisar. Ja, man blir ju helt rörd. Man förstår att Bas varit en livboj att hålla sig fast vid i det här nya konstiga landet.

Jag pratade förresten med vår fd rektor – ja, Jussi har slutat och blivit chef för hela Stockholms SFI – på bussen idag. Vi pratade bl.a. om just detta: att vi fått allt för mycket fokus på ett enda mål sedan vi flyttade till Södertälje: att våra elever ska ta betyg i svenska och helst klara B-kursen. Men vad med våra andra Bas-mål? T.ex. att klara sitt vuxenliv i det nya landet, få självförtroende, hitta i trafiken och få förståelse för hur vårt samhälle fungerar – etc? Bli en fungerande samhällsmedborgare. De målen har vi lite glömt bort. Men just de har Bibi uppnått med råge! Det är stor skillnad på hur hon är nu mot hur hon var när hon började hos oss. Stor! Det här måste vi ta tag i så att vi inte helt förlorar oss i negativa tankar om att alla elever inte klarar B-kursen.

Vi hade i alla fall en mycket trevlig stund i Bas 2. Vi gjorde fruktsallad – av frukt som jag köpt i arla morgonstund på vägen till jobbet. När alla hjälper till så kan jag säga att det går undan med praktiska ting! Nyttiga kunde vi känna oss också! Inga kakor och ingen läsk i sikte! Bibi fick en bok hon gjort när hon började på Bas + några foton på sig och gamla klasskompisar + intyg på arbetslivskompetenser + intyg på de moment vi jobbat med inom basdelen av Bas. SFI-betyg kommer med posten. Sen sjöng vi Ja, må hon leva eftersom Bibi fyller år snart.

Vad ska man säga annat än LYCKA TILL BIBI!!!

Här kan du se Bibi live – en bit in i filmen, som är från Bas spridningsseminarium i maj 2014. Nu pratar hon förstås ännu bättre.

 

 

Jag tror jag ska jobba med hälsa – med början i matematiken


Vi hade möte med chefen härom dagen, för att summera arbetet med Bas och också tänka framåt. Titeln på tavlan blev ”Vart tog Bas vägen?” – ett citat från mig under ett utvecklingssamtal i höstas. Ett ämne som kom upp handlade om hälsa, som vi faktiskt var bättre på att jobba med när vi var projekt än vad vi är nu, sedan vi blivit permanenta i Södertälje. Det är nästan enbart fokus på svenskan, alfabetisering etc. Vart har basämnena tagit vägen? Vi är heller inte lika många baslärare längre.

Jag har också slarvat lite med matematiken, sedan det nu är meningen att jag ska undervisa i det och inte vår arabisktalande mattelärare … Hon behövs mer som modersmålsstödjare nu när vi börjat med arbetsmarknadsintroduktion. Vi har också börjat med en introgrupp för helt nya elever, vilket också kräver mer modersmålsstöd. Det är faktiskt så att personalen på Bas sköter introt för hela studieväg 1, alltså även för de elever som sedan inte går hos oss. Summan av kardemumman har blivit att eleverna fått väldigt lite matematik i undervisningen. Jag gjorde en inventering med dem härom dagen för att se vad de kunde och vad de ville jobba mer med.

Allt detta tänk har lett mig till följande slutsats: jag tror att jag ska starta ett litet matematik- och hälsotema! Vad tror ni om det här:

  • Vi väger och mäter oss. Jag har måttband och tumstock och ska höra om vaktis har ett vattenpass. Jag hade en gång en fungerande personvåg, så jag ska be vaktis titta på den och se om han kan laga den. Annars får jag fråga kollegorna om någon kan ta med sig en. Vi pratar längd- och viktmått och gör kanske några matteuppgifter kring det. Det finns en kortserie med vardagsmatematik – jag ska kolla den.
  • Vi kollar vårt BMI. Det finns förstås en app för det! Då får vi öva på multiplikation och division och vi ser också om någon väger för mycket i förhållande till sin längd eller tvärt om. Jag vet en som hamnar i det röda fältet i appen … Ev jobbar vi mer med miltiplikationstabellerna, kanske i Nomp. Flera var dock rätt bra på det redan – men långt i från alla. Det är mycket stor skillnad mellan individerna i grupperna vad gäller hur mycket matte de kan.
  • Vi pratar om nyttig och onyttig mat. Jag har med mig bildkort med grönsaker, kött, godis, vin etc som jag ber eleverna gruppera på tavlan. Så får vi se vad de själva anser om t.ex. chips. Det är ju potatis!
  • Jag har bunkrat upp med reklamblad från diverse mataffärer, stora papper, saxar och lim. Jag ber eleverna klippa ut mat som de sedan gör två stora collage av; ett med nyttig mat och ett med onyttig. Kanske ett med lite mitt emellan-mat? Var hamnar bröd, potatis, pasta å sånt? Vi sätter upp collagen på tavlan och pratar kring dem och vad vi äter. Kanske pratar vi om tallriksmodellen?
  • Jag hittade en gång ett gäng bilder som visade vad en familj äter på en vecka i olika länder. Det var väldigt intressant att se vad de åt i t.ex. Canada i jämförelse med Ghana …
  • Vi pratar sömn och motion. Detta gör vi med jämna mellanrum men det skadar inte att upprepa. Hur många timmar sover du per dygn? Jag vet att flera elever sover alldeles för lite! Motionerar du? Hur i så fall? Jag vet att många inte motionerar alls. Inte läraren heller …
  • Jag försöker fixa ett studiebesök på Friskis&Svettis. Vi gjorde det i Huddinge och det var bra. Kanske börjar någon gå dit, vem vet?
  • Detta med mat, sömn och motion leder nästan osökt in på studieteknik, så kanske fortsätter jag med det!?

 

Vad tror ni om detta? Något jag glömt? Något som är onödigt? Det där med BMI vet jag att mina kollegor tycker är lite överkurs på A-nivån. Jag har pratat om det förut men aldrig gjort det på någon lektion.

Och NÄR ska vi hinna jobba med Trädet??? Det är meningen att det är jag som ska sköta det på mina baslektioner, trots att det är solklar språkträning …

Vår artikel är äntligen publicerad i Lisetten


Min kollega Linda och jag var ju på Alfabetiseringskonferensen i Fiskebäckskil i september. Jag blev tillfrågad av Lisetten om jag ville skriva en liten rapport och sammanfatta vad vi lärt oss och tagit intryck av. En sida skulle det bli. Jag frågade Linda om hon ville vara med och tillsammans skrev vi så mycket så att vi fick två sidor! Kul!

Artikeln finns i Lisetten nr 4/2014. Läs mer om tidningen här:
Lisetten

IMG_4237.JPG

Ny insikt om mina elevers förförståelse – eller avsaknad av sådan


Som SFI-lärare lär man sig nya saker varje dag. Ofta får jag insikter kring mina elevers sätt att tänka som jag aldrig hade förväntat mig. Kanske är det för att jag inte jobbat så många år med lågutbildade, jag vet inte.

Härom dagen visade jag hur man kunde läsa och lyssna till en bok samtidigt som man följer med i texten med en markör. De flesta eleverna tyckte det var bra, fast svårt. Men, vad jag inte hade förutsett var att så många inte förstod vad en dialog var när de såg den i skriftlig form. När det t.ex. stod ”Jag tycker vi ska gifta oss till midsommar, säger Anna” så förstod de inte ”säger”.

Jag försökte förklara på flera sätt. Ingen modersmålsstödjare var med. Säger är ungefär detsamma som pratar. Det här med pratminus – strecket i början av raden vid dialog – och att det avslutas med säger Anna, visar bara att det är två personer som pratar med varandra. Jag spelade upp dialogen och låtsades vara två personer. Ingen förstod. Då grep Viktoria in, läraren på besök från Märsta. Hon skrev en fiktiv dialog mellan två av eleverna på tavlan. Vi övade flera gånger. Jag tror och hoppas att polletten föll ner hos de flesta.

Jag berättade det här för mina kollegor. Speciellt Linda, som jobbar mest med vår grupp, tyckte det var konstigt att de inte förstått. De jobbar ofta med dialoger muntligt. Ibland skriftligt också. Men de har tydligen aldrig sett en dialog skriven som i en bok, med pratminus och ”säger Anna” som avslutning.

Slutsats: kanske borde jag ha gått igenom några rader först och förklarat hur en dialog ser ut i bokform? Fast jag visste inte att eleverna inte visste, så hur kunde jag veta att jag borde ha förklarat det? Typ. Nu gick vi igenom det i efterhand och jag hoppas att de vet inför framtida läsäventyr. Många lättlästa böcker har mycket dialog, för att det ska bli enklare att läsa. Fast det alltså inte var så enkelt för vår målgrupp.

Hur som: jag tänker fortsätta med att erbjuda lättlästa böcker i appen vBookz, som läser upp pdf:er med markör. Tänker att det måste kännas bra att ha läst en bok om man aldrig har gjort det förut. Annars läser vi mest icke skönlitterärt: en text ur en lärobok, ett schema, en tidtabell, en faktura, ett kvitto, ett reklamblad, nåt från Metro, ett veckobrev från barnens skola – eller en stencil från läraren. Sällan eller aldrig en skönlitterär text – för att det är svårt att hitta en som är tillräckligt enkel. Och jag tycker det är viktigt att även våra elever får möta olika typer av texter. En dröm vore ju att någon eller några hittade vägen till skönlitteraturen. Tycker i alla fall jag med mitt perspektiv. Men det kanske inte mina elever gör och det är också en viktig lärdom för mig som lärare – speciellt med tanke på att jag undervisar människor som inte har fått förmånen att gå i skola.

Inlägg 029 i utmaningen #blogg100

Här är omslaget till en annan bok som eleverna kan läsa: Försvunnen av Hans Peterson.

20140329-112739.jpg

App- och sajttips för hör- och läsförståelse


Idag har vi bland annat jobbat en del med hör- och läsförståelse i våra paddor, så jag skulle bara vilja nämna några saker som eleverna verkade uppskatta:

Podcaster
Tyvärr finns det inte så mycket på lätt svenska, men några av eleverna i vår högsta grupp hade glädje av att lyssna på SFI-podden från Folkuniversitetet. Två elever berättar om hur det var att komma till Sverige. Jag ser mycket fram emot alla nya SFI-poddar som lär komma från Haninge, som fått ca 1 miljon från Skolverket för att utveckla detta.
Annars finns Klartext, nyheter på lätt svenska. Fast även lätt svenska är rätt svår för våra elever.
För övrigt finns det massor av kul program att lyssna på för vem som helst. Humor, drama, dokumentärer – you name it.

ur.se
Vi tittade på ett avsnitt av serien Svenska till varje pris, vilket var uppskattat och de flesta verkade förstå rätt mycket. Vi har ju också haft besök i verkligheten av en av tjejerna som var med i serien. Det gjorde det förstås extra kul att titta. Flera av eleverna fortsatte att titta på ytterligare avsnitt under eftermiddagen, då vi hade paddval.

svtplay
Här finns en hel del kul att titta på – men lätt att förstå? En del, hoppas jag. Märkligt nog finns nästan inga avsnitt av Svenska till varje pris kvar här.

vBookz
En app som jag ofta visar eleverna. Den läser upp text från en pdf och en markör följer med ljudet. Suveränt bra! Uttalet är hyfsat. Mycket bättre än i de flesta andra talsyntesappar. Några av eleverna jobbade i appen Skolstil och skrev av text som de arbetat med tidigare under dagen. Man exporterar sedan texten till vBookz, där man kan lyssna och följa med i texten hur många gånger som helst. Vitsen med den här appen är markören som följer med den upplästa texten – plus det något bättre uttalet. Tycker i alla fall jag. En möjlig nackdel är att det inte är helt självklart hur man hittar till appen om man vill ha något uppläst som man skrivit, men det är säkert mest en övningssak. Man kan också tänka sig att läraren lagt en pdf med en lättläst bok i appen och då behöver eleven bara öppna pdf:en. Det fixar alla.

Öppet arkiv
En guldgruva med filmer och tv-program som jag fick tips om av en lärare på Facebook idag. Hur mycket som helst från SVT:s arkiv verkar det som. Verkar superbra!
Öppet arkiv

Nog om appar för den här gången. Imorgon ska jag besöka Vilja förlag, som ger ut lättlästa böcker för vuxna. Det ska bli riktigt roligt! Då får jag även träffa Sfipaddan i egen hög person! Jag hoppas vi ska kunna övertyga Vilja om finessen med att kunna läsa och lyssna på böcker i appar som vBookz!

Så här ser vBookz ikon ut:

20140324-230214.jpg

Inuti appen blir man lite påmind om René Magritte, tycker jag!

20140324-230312.jpg

Inlägg 024 i utmaningen #blogg100

Diskussion om livet bättre än språkundervisning?


Igår var det fest på lektionen! Det är många i gruppen som fyller år i mars – även om inte alla vet om det. Tre personer, inklusive jag själv, fyllde 21, 22 och 23 mars plus en den 26:e. Detta var värt att fira, tyckte jag, så jag hade med mig två tårtor, läsk och vindruvor. Ett av födelsedagsbarnen var hos sin lots, så i väntan på att hon skulle komma spelade vi lite bingo i Bitsboard på Smartboarden. Hennes lots var jättegullig och körde henne till skolan!

Min kollega kom in och organiserade sången och sen hade vi tårtkalas. Vi blåste ut ljus, önskade oss nåt och fotograferade varandra. Sen satt jag och pratade med tre kvinnor från Afghanistan + modersmålsstödjaren. Kvinnorna är i min ålder. Vi pratade bl.a. om män och om huruvida vi trodde att man skulle kunna träffa någon ny i vår ålder. Ville man ens det? Skulle man gifta sig eller vara sambo? Särbo, föreslog jag! De tyckte nog att de var så gamla så att ingen skulle vilja ha dem … Inte då, sa jag! Vi är väl inte gamla!

Och nu till den intressanta delen av diskussionen. De frågade lite om mitt liv. De vet att jag är skild och har två barn. Varför skilde jag mig? Jag berättade. Sen sa jag att jag tyckte det var så roligt att jag hade det här jobbet nu och fick träffa dem och alla andra elever. Berättade lite om jobbiga saker som hänt på senare år, med sjukdom, arbetslöshet och skilsmässa. Men att jag nu rattat om det mesta, pluggat vidare och fått som ett helt nytt liv. Då sa den ena kvinnan: ” Ja tänk, man kan ju faktiskt ha problem i livet även om man inte kommer från ett krigsdrabbat land som vi. Vi tänker oftast inte på det utan tror att ni här i Sverige alltid har det så bra.”

Och ja – det har vi ju. Här har man förutsättningarna att skapa sig ett liv som man vill ha det – även som kvinna. Alla får gå i skolan, vi har demokrati, det är hyfsat jämlikt och vi har rent vatten i våra kranar – t.ex. Jag sa att jag ofta tänker på det: hur bra vi har det. Även om de flesta av oss stöter på problem någon gång i livet.

Så: det kanske inte var så jättemycket språkundervisning den här lektionen, men det blev ett samtal som jag tycker var mycket viktigt och som vi aldrig skulle haft om vi istället pratat ekonomi, hur samhället fungerar eller hur man söker jobb, vilket är vad vi oftast ägnar oss åt annars. Jag kände mig både nöjd och glad!

Här är våra tårtor!

20140322-110652.jpg

Inlägg 022 i utmaningen #blogg100

Att fylla i blanketter är inte det lättaste


Idag visade jag en film om min hund! På begäran av mina elever, ska sägas. Några har varit hemma hos mig och träffat min hund. Och berättat att hon kan dansa! Så några andra elever som inte träffat hunden bad mig i fredags att jag skulle filma henne med iPaden. Min kollega har jobbat med verb – i nutid, dåtid och framtid, som är hyfsat avancerat på studieväg 1. Och hunden kan dansa, sitta, ligga, hoppa och rulla runt. Ni förstår vart jag är på väg, eller hur!?

Vi tittade på hur Mårran gjorde allt jag beskrivit ovan och sen pratade vi om vad det här kan tänkas heta om Mårran gjorde det idag, igår eller ska göra det imorgon. Man brukar inte prata så mycket om grammatik på den här nivån, men självklart är det ändå viktigt att kunna prata om vad man gjorde i helgen eller vad man ska göra imorgon.

Denna verbgenomgång ledde sedan osökt in på vad vi ska göra imorgon: åka in till stan och gå på Internationella biblioteket – med guidning – och Stadsbiblioteket – utan guidning. ”Vad ska vi göra imorgon? Gå på Internationella biblioteket!” Hur många ”klapp” (= stavelser)? (6 + 4) Vi övar uttalet många gånger och pratar om vad internationell betyder. Kan avslöja att ordet på t.ex. arabiska inte låter något i närheten av internationell. Så det tog ett tag att komma fram till vad det betydde. Utan modersmålsstödjare.

Vi pratar om vad ett bibliotek är. Att man får låna gratis. Att man får låna böcker, ljudböcker, filmer etc i fyra veckor. Sen måste man betala avgift om man inte lämnar tillbaka. Att barn inte behöver betala detta. Och – att man gärna ska ha fyllt i en blankett om man vill ha lånekort. Och att man måste ha med sig legitimation. Vi ägnar ca en timme åt att fylla i blanketten. Och då borde majoriteten av klassen redan veta hur man fyller i en blankett. Vi har övat det många gånger tidigare. Följande ord måste man förstå – och veta svaren på:
Efternamn
Tilltalsnamn (inte förnamn, som det brukar stå)
Personnummer
Gatuadress
c/o
Telefonnummer
PIN-kod (Jättesvårt! Vi ägnar en lång stund åt detta och eleverna försöker hjälpa varandra att förklara, även om de inte talar samma språk. Plötsligt dyker det upp en elev från grupp 3, som hjälper damerna från Afghanistan. Någon har rådigt gått ut och hämtat honom utan att jag märkt det. Bra initiativ!)
Postadress
E-post
Namnunderskrift

Det absolut svåraste är skillnaden mellan gatuadressen och postadress. Och att skriva i rätt ruta. Stadsbibliotekets rutor är små … Att Namnunderskrift är nästan det viktigaste av allt har jag pratat om många gånger. Också svårt att kommunicera. Oftast heter det Signatur, t.ex. på blanketten från AF, som man måste fylla i varje månad.

Tänk på detta nästa gång ni fyller i något – på nätet eller någon annan stans. Du tar det för självklart att du förstår och med lätthet fyller i – eller hur!?

Inlägg 018 i utmaningen #blogg100