Tag Archives: Läsa

Ny insikt om mina elevers förförståelse – eller avsaknad av sådan


Som SFI-lärare lär man sig nya saker varje dag. Ofta får jag insikter kring mina elevers sätt att tänka som jag aldrig hade förväntat mig. Kanske är det för att jag inte jobbat så många år med lågutbildade, jag vet inte.

Härom dagen visade jag hur man kunde läsa och lyssna till en bok samtidigt som man följer med i texten med en markör. De flesta eleverna tyckte det var bra, fast svårt. Men, vad jag inte hade förutsett var att så många inte förstod vad en dialog var när de såg den i skriftlig form. När det t.ex. stod ”Jag tycker vi ska gifta oss till midsommar, säger Anna” så förstod de inte ”säger”.

Jag försökte förklara på flera sätt. Ingen modersmålsstödjare var med. Säger är ungefär detsamma som pratar. Det här med pratminus – strecket i början av raden vid dialog – och att det avslutas med säger Anna, visar bara att det är två personer som pratar med varandra. Jag spelade upp dialogen och låtsades vara två personer. Ingen förstod. Då grep Viktoria in, läraren på besök från Märsta. Hon skrev en fiktiv dialog mellan två av eleverna på tavlan. Vi övade flera gånger. Jag tror och hoppas att polletten föll ner hos de flesta.

Jag berättade det här för mina kollegor. Speciellt Linda, som jobbar mest med vår grupp, tyckte det var konstigt att de inte förstått. De jobbar ofta med dialoger muntligt. Ibland skriftligt också. Men de har tydligen aldrig sett en dialog skriven som i en bok, med pratminus och ”säger Anna” som avslutning.

Slutsats: kanske borde jag ha gått igenom några rader först och förklarat hur en dialog ser ut i bokform? Fast jag visste inte att eleverna inte visste, så hur kunde jag veta att jag borde ha förklarat det? Typ. Nu gick vi igenom det i efterhand och jag hoppas att de vet inför framtida läsäventyr. Många lättlästa böcker har mycket dialog, för att det ska bli enklare att läsa. Fast det alltså inte var så enkelt för vår målgrupp.

Hur som: jag tänker fortsätta med att erbjuda lättlästa böcker i appen vBookz, som läser upp pdf:er med markör. Tänker att det måste kännas bra att ha läst en bok om man aldrig har gjort det förut. Annars läser vi mest icke skönlitterärt: en text ur en lärobok, ett schema, en tidtabell, en faktura, ett kvitto, ett reklamblad, nåt från Metro, ett veckobrev från barnens skola – eller en stencil från läraren. Sällan eller aldrig en skönlitterär text – för att det är svårt att hitta en som är tillräckligt enkel. Och jag tycker det är viktigt att även våra elever får möta olika typer av texter. En dröm vore ju att någon eller några hittade vägen till skönlitteraturen. Tycker i alla fall jag med mitt perspektiv. Men det kanske inte mina elever gör och det är också en viktig lärdom för mig som lärare – speciellt med tanke på att jag undervisar människor som inte har fått förmånen att gå i skola.

Inlägg 029 i utmaningen #blogg100

Här är omslaget till en annan bok som eleverna kan läsa: Försvunnen av Hans Peterson.

20140329-112739.jpg

85% av eleverna på Bas gillar att jobba med iPads!


Bloggsöndag, så man får hoppas att kanske några fler än vanligt läser det här blogginlägget.

I fredags genomförde vi en liten enkätundersökning bland våra elever. Frågan var ”Vad tycker du om iPads på SFI?” Man kunde svara Bra, Mellan/Sådär eller Inte bra. Sen fanns det ett kommentarsfält där man kunde skriva varför man tyckte som man tyckte.

33 av våra ca 40 elever var i skolan och svarade på enkäten. 28 gillar att använda iPads (85%), 3 (9%) tyckte sådär och 2 (6%) svarade att de inte tyckte det var så bra med iPads.

Lite längre ner följer några av kommentarerna. Intressant att notera var att de som var lite negativa till paddor var några i vår grupp 3, alltså de som på Bas är bäst på svenska. Ska jag våga mig på en förklaring så tror jag faktiskt att det kan ha att göra med att de inte använt paddor så ofta i den gruppen. De har nämligen inte haft mig som lärare, haha! Endast de elever i gruppen som väljer iPads en eftermiddag i veckan när vi har val, eller de som kommer till mig på fredag eftermiddag när vi har språkstuga, får möjlighet att använda paddorna i någon större utsträckning. Men nu ska det bli ändring, då jag ska ha dem på måndag förmiddag och prata studieteknik och jobba med det samhällsorienterande materialet Va Med! Till det har jag gjort boards i Bitsboard, så att de kan öva på de viktigaste glosorna.

För de av er som kanske inte är så insatta i hur SFI funkar och vilka olika nivåer det finns, så vill jag bara kortfattat säga att alla våra elever går på studieväg 1, vilket innebär att de har 0-6 års skolgång bakom sig. I snitt har eleverna ca 1,5 års skolgång från sitt hemland. Det är framför allt de från Syrien och Irak som har gått lite längre i skolan. Ca 65% av våra elever har aldrig gått i skolan och har inte fått möjlighet att lära sig läsa och skriva på sitt modersmål. De är vad vi i dagligt tal brukar kalla analfabeter. Ska man lära sig ett nytt språk så gör det en enormt stor skillnad om man kan läsa och skriva på sitt modersmål eller inte!

På studieväg 1 finns kurs A och B. För att klara A-nivån gäller det att kunna prata lite och förstå vad folk säger i vardagliga sammanhang. Man behöver alltså inte kunna läsa och skriva, förutom sitt namn + kunna skriva av adress, personnummer och lite vanliga ord + förstå vanliga skyltar. För att klara B-nivån behöver man däremot kunna läsa och skriva hyfsat. De allra flesta av våra elever har nu klarat A-nivån och befinner sig alltså på B. Men ingen som gjort enkäten har fått B-betyg. Gissningsvis 5-6 stycken har inte heller fått A-betyg.

Nu till det intressanta: elevernas kommentarer. I den lägsta gruppen, där några ännu ej har A-betyg:
”Läser lättare. Kan se siffror och bokstäver. Bra att se bilden och höra. Då är det lättare för mig.”
”Bra att lyssna och säga efter.”
”Bra att se bild och höra.”
”Bra att lära sig skriva. Det är lättare att lära sig.”

Mellangruppen, där i stort sett alla har A-betyg:
”Vi lär oss mycket av iPads. Vi lyssnar på svenska. Vi skriver. Vi lär oss att använda internet.”
”Ljudet bra. Skriver bra.”
”Jag lär mig allt. Jag lyssnar på svenska.”
”Jag lär mig svenska. Lättare än dator.”

Högsta gruppen, där några som sagt var negativa:
”Jag tycker om att läsa och skriva.”
”Därför att jag lyssnar och förstår nya ord på svenska och läser. Det är jättebra. Tack för att köper iPads för vi.”
”Den är bra för att höra orden. Den är också bra för diktamen.”
”Jag tror den är bra för att lära mig läsa.”
Mellan: ”Sådär. Jag förstår inte dator. Jag tycker om att läsa mer.”
Mellan: ”Som jag behöver finns inte på iPad.”
Mellan: ”Jag tror att den är inte så viktig.”
Inte bra: ”Därför att jag vill prata mer svenska.”
Inte bra: ”Jag är vill bara prata min konpsar.”

Lärarkommentar: det jag tycker är bra med paddorna är:
De är enkla att använda och man kommer igång med en gång man öppnar dem, till skillnad från en dator.
De är multimodala – alltså man har möjlighet att på ett enkelt sätt jobba med både ljud, bild och text.
Vissa appar har talsyntes, vilket betyder att man hör vad man skriver. Typ Skolstil eller Alfavux.

Vill du läsa mer om den här enkäten, så klicka dig vidare till Niclas Vestbergs blogg Sfipaddan. Han har gjort enkäten från början och visar på ett grafiskt snyggt sätt sammanställningar av vad andra elever tyckt.
Sfipaddan

Så här såg enkäten ut:

20140316-094950.jpg

Inlägg 016 i utmaningen #blogg100

Världen & vi: tidning av och för elever med svenska som andraspråk


Jag ägnar ju en del tid åt att flyta runt i sociala medier och läsa om lite allt möjligt. För ett tag sedan hittade jag en artikel om en för mig ny tidning, som jag tyckte verkade intressant. Den ges ut av ABF, så jag vände mig till dem för att fråga om en prenumeration. De var vänliga nog att skicka mig några ex. Ska bli intressant att läsa. Kanske kan någon artikel ligga som grund till nån lektion nån gång? Kanske kan jag väva in det i arbetet med Va Med!? Temat om mamma, pappa, barn passar ju t.ex. ypperligt tillsammans med Va Meds avsnitt om att bilda familj och leva med barn i Sverige.

Tyvärr tror jag dock inte att våra elever kan läsa och tillgodogöra sig artiklarna på egen hand – än. Men bra som förebild – att visa vad andra SFI-elever gör! Någon som har läst och arbetat med tidningen i lektionssammanhang?

Så här presenteras Världen & vi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk:
”Ny tidning av och för elever med svenska som andraspråk.
ABF Vux lanserar ett nytt magasin, Världen&vi, av och för elever med svenska som andraspråk. Flera av medarbetarna har arbetat som journalister eller fotografer innan de kom till Sverige och läser nu på sfi eller sas.

I Världen&vi kommenteras nyheter, politik och andra aktuella ämnen ur elevernas egna perspektiv.

Världen&vi stärker elevernas röster, tar vara på deras skrivglädje och är anpassad för att fungera i en undervisningssituation. Väljer man att prenumerera på tidningen ingår också en lärarhandledning.”

Läs mer här:
Världen och vi

Inlägg 009 i utmaningen #blogg100

20140309-105543.jpg

En lektion i verkligheten – SL:s skyltar!


Jag gillar handfasta lektioner i verkligheten. En del elever tycker att det är konstigt att man lär sig något när man inte är i klassrummet. Andra tycker att dessa lektioner är de bästa. Vad kan vara bättre än att öva sin läsning med verkliga skyltar, som man har nytta och glädje av att kunna läsa i sin vardag!? I det här fallet bl a stationsskyltar i Stockholms pendeltågsnät, tunnelbana och en spårvagnslinje.

Vi hade en supertrevlig dag! Till och med vädergudarna var på vår sida.

Klicka på länken och se vårt bildspel.

http://www.haikudeck.com/e/dzOzWh5Czh

Utflykt: Lär dig läsa med SL


Härom dagen var jag och en av våra modersmålsstödjare på utflykt med min elev-grupp. Vi har fått fyra nya elever och kollegan jobbade med annat under dagen, så jag tänkte att det kunde vara dags med en liten tur in till stan.

Vi åkte pendeltåg, tunnelbana och Tvärbanan: Huddinge C – T-Centralen – Fridhemsplan – pick-nick i Rålambshovsparken – Alvik – Årstaberg – Huddinge C. Man är ju omgiven av text överallt; något som vi troligen inte tänker så mycket på till vardags. Men om man inte kan läsa vad som står så ger det lite perspektiv. Tänk dig att du skulle hitta mellan pendeltåget och tunnelbanan vid T-Centralen i Stockholm och du inte kunde läsa på skyltarna. Och heller inte kunde tillräckligt bra svenska för att fråga någon om vägen. Problematiskt, minst sagt. Jag har förstått att strategin är att man lär sig hitta tillsammans med någon annan och sedan memorerar vägen.

Den här dagen stannade vi i alla fall och läste på en massa skyltar. Vi övade på konstiga svenska namn som Huddinge, Älvsjö, Årstaberg, T-Centralen, Rådhuset, Fridhemsplan, Alvik, Stora Essingen, Gröndal, Liljeholmen och många fler. Och så hade vi en mycket trevlig pick-nick i Rålambshovsparken. Solen sken och Mälaren glittrade!

Har ni förresten funderat på varför stationsskyltarna vid pendeln och tunnelbanan är skrivna med versaler men de vid Tvärbanan med gemener?

När man ska ta tunnelbanan vid T-Centralen är det inte lätt att hitta rätt linje – även om man kan läsa:

20130914-160641.jpg