Kursmål och matriser på elevbloggarna

Nu har jag filat och filat på fyra av de fem basämnenas kursmål och matriser till eleverna så länge, så nu har det blivit dags att lägga upp dem på elevbloggarna. Jag ska visa dem för eleverna i morgon och se om de tycker att de förstår. Så här kan det se ut. Man måste klicka på Kursmål uppe i listen för att komma rätt. Tänker att jag nog borde samla både basämnesmål och sfimål där.

Bas2-bloggen kursmål

Så här ser en ”film” ut, följt av en matris.

Jag hoppas att jag ska kunna göra detsamma för ämnet arbetsliv också – så snart jag får info av min kollega.

Vad tycker ni om det här? Lämna gärna en kommentar!

Annonser

Vi börjar jobba med Dina pengar och din ekonomi från sfiekonomi.se

Igår började vi jobba med boken Dina pengar och din ekonomi i Bas 3. Alla blev jätteglada för boken: en egen bok! Tack snälla Helena! Tacka Finansinspektionen, sa jag – det är de som står bakom sajten Sfiekonomi och det är de som gjort boken och allt arbetsmaterial, lärarhandledning etc. Här är en länk till boken:

Eftersom vi jobbat i ca en månad med att öva på att läsa fakturor så började vi med kapitel 6 om att betala räkningar – kapitel 7 i filmen. Filmen via sfiekonomi.se funkar bara i en dator men jag hittade filmerna på Youtube också:

Prata pengar – privatekonomi på enkel svenska

Filmen funkade bra, även om de pratade lite fort. Vi lyssnade flera gånger och Charbel hjälpte till med förklaringar på arabiska. Sedan testade vi en del av arbetsmaterialet också, men det var svårt. Man skulle t.ex. placera in rätt ord på rätt plats i olika meningar. Layouten var för svår för våra elever, så jag ska skriva om och förenkla och prova igen. En mening/rad och bara de viktigaste orden. Jag ska också be Charbel om hjälp så ska vi försöka göra glosor svenska/arabiska i Quizlet. Jag har redan gjort med svenska och bilder, men det var tydligen svårt. Det handlar om svåra men viktiga ord som förfallodag, fakturanummer, OCR-kod, betalningsmottagare, bankgiro, belopp etc. etc.

De flesta av våra elever kan inte betala räkningar själva så mitt mål är att några fler – helst alla förstås – ska veta hur man gör och kunna läsa en faktura. Det är ju deras pengar. Många tar hjälp av sina barn. Vi har pratat om att det är viktigt att de som vuxna har koll på sin ekonomi och det är ju de flesta överens om. Att nästan all ekonomi sker via internet och appar nu för tiden gör ju inte saken enkel. Men vi kämpar på. Snart ska vi börja med kapitlet om budget, inkomster och utgifter. Vi tittar på hur det ser ut i Swedbanks och SEBs bankapp och hur BankID fungerar.

Wish us luck!

Att läsa fakturor är inte lätt

Vi har jobbat med att läsa fakturor, både i Bas 2 och 3. Det ingår som mål i vår kursplan för matematik och man kan ju verkligen tycka att det är något som vuxna måste kunna. Dock är det få av våra elever som betalar fakturor själva. De kan ofta inte läsa dem och de vet inte hur man betalar. Ofta gör deras barn det. Detta vill jag ändra på! Självklart måste de själva vara medvetna om sin ekonomi. Det är också viktigt att de inte blir lurade! Vår modersmålsstödjare berättade att han hört om en kille vars ”kompisar” fäste sina p-böter på hans bil. Han förstod inte att tolka dem så han betalade …

Mitt upplägg har varit följande:

1. Vi tittar tillsammans på en faktura och pratar om var den viktiga informationen oftast står. Alla ser ju olika ut …
2. Alla pluggar ”faktura-glosor” i appen Quizlet. De får en länk i sin blogg. Kolla här nedanför hur det ser ut.
3. Idag körde vi springdiktamen på orden också. Roligt – fast en del fuskade …
4. Sen har jag ett gäng fakturor och en lista med frågor. Eleverna får sitta i smågrupper och försöka besvara frågorna. Vi går igenom dem tillsammans. Vem är avsändare? Vem är mottagare? Vad ska man betala för? (svårt!!!) Hur mycket ska man betala? När är sista förfallodatum – oftast formulerat med det gammaldagsa ”Oss tillhanda senast”, vad är OCR-koden och till vilket bankgiro ska man betala. Det sista är också svårt att förstå har jag insett. Vems bankkonto pratar vi om? Mitt eget eller avsändarens? Konceptet bank- och postgiro finns inte i elevernas hemländer.

Jag har bett eleverna tusen gånger att ta med sig sina egna fakturor, men oftast händer ingenting. Idag hade dock två faktiskt med sig några. Så mest får de titta på mina fakturor.

Det här är svårt – och viktigt! Så vi övar och övar!

Ett roligt missförstånd. Jag samlar på sådana här: ”Avgift – vad betyder det?” Eleven visar på sin vigselring: ”Jag är gift.” Lyssna: avgift – är gift. Det låter väldigt likt, eller hur!? Sådana här exempel finns det massor av: lön/lån t.ex. Så tänk på vad stor skillnad en liten bokstav kan göra!

Så här ser det ut på elevernas bloggar när de ska öva glosor i Quizlet. Klicka på bilden!

Uppskattad lektion om mammografi och bröstcancer

På fredagarna har vi gympa och då har eleverna själva valt att vara män och kvinnor för sig. Detta har visat sig vara speciellt bra för kvinnorna som verkligen släpper loss på gympan, tar av sig sjalar, skrattar och hoppar runt. När männen gympar först så har vi en kort lektion. Min tanke har varit att vi då ska ta upp ämnen som är speciellt viktiga för kvinnor. Vi pratar om jämställdhet och kvinnans rättigheter men också om rent fysiska saker som man kanske inte vill prata om när männen är med.

Idag pratade vi om mammografi och bröstcancer. Jag har själv haft det så därför är jag kanske extra mån om att informera. Vi började med att titta på en kallelse till mammografi. De är verkligen inte lättlästa! Sedan pratade vi lite om hur många som får cancer – ca 8000 kvinnor om året i Sverige/20 varje dag. Eleverna var förvånade över att det var så många. Vi pratade om varför man får cancer och en del om hur den behandlas. Jag berättade lite om hur jag haft det. Och så pratade vi förstås om hur en mammografiundersökning går till. Flera hade varit på det. Nästan alla i gruppen är över 40 och det är ju då man blir kallad – även om jag inte blev det förrän jag var 48 och redan haft skiten …

Flera kom till mig efteråt och sa att det var jättebra med sådan här information – så det kändes ju bra!

Vad jag ville att de skulle ta med sig från lektionen var: Livet går inte i repris så gör det här:

1. Känn igenom dina bröst varje månad – det är lättast i duschen.
2. Gå till doktorn om du upptäcker en knöl.
3. Gå på mammografi när du blir kallad!

Sen hade vi ett uppsluppet gympapass och nu är det helg! Bokcirkeln väntar!

Nu är vi mer miljömedvetna på Bas!

I alla fall i de två grupper där jag undervisar. Vi har jobbat med miljö i ca fyra veckor och lärt oss mycket. Det här är några av de saker vi gjort:

• Gått på skräpplockarpromenad kring skolan. Vi hittade MASSOR av skräp!
• Pratat om hur länge olika saker ligger kvar i naturen innan de försvinner. Glas försvinner t.ex. aldrig!!!
• Pratat återvinning och tittat på film om sopans väg.
• Tittat på film om plast och hur mycket plast som flyter runt i världshaven. Och hur mycket plast och annat skräp som flyter iland i Bohuslän – pga strömmarna i Nordsjön flyter massor av skräp dit från övriga Europa.
• Tittat på vattnets väg från Mälaren, hem till oss och ut i Östersjön.
• Besökt Himmerfjärdsverket som renar allt smutsigt vatten från Södertälje. Tack Lennart på SYVAB för ett mycket bra studiebesök.
• Pratat om hur mycket vatten människor i olika delar av världen har – och framför allt INTE har! – tillgång till. Liten geografilektion – igen. Att avsaknad av rent vatten är ett jättestort hälsoproblem i världen. Och att vi måste försöka hjälpa Östersjön, som är ett känsligt innanhav.
• Pratat en hel del om vad man får spola ner i toaletten och inte. Vi har lagt toapapper och hushållspapper i skålar med vatten och sett hur toapappret löstes upp men inte hushållspappret. Jag visade också hur stor en tampong blev i vatten. Inte kul för vattenreningsverken att ha hand om!
• Pratat om vad man själv kan göra för en bättre miljö! Detta kan eleverna se en film om på sina bloggar – som jag har gjort. Mitt mål har framför allt varit att de ska få en förståelse för vilken påverkan de själva har på miljön. Vad kan jag göra för en bättre miljö!?
• Jobbat med miljö-glosor i Bitsboard.

Idag hade vi en liten avrundning på temat. Jag hade gjort meningar som eleverna fick läsa och sedan lägga i två olika högar: var det rätt eller fel? De fick också återkoppla till mig vad de tyckt om att jobba med tema miljö, om de tyckt det var roligt och intressant – eller inte. Hade de lärt sig något nytt? Hade jag lärt mig något nytt? Den absoluta majoriteten tyckte att det varit bra = grön lapp. Bara några tyckte sådär = gul lapp. Ingen vågade visa rött, haha! Måste börja använda mina röda, gula och gröna lappar oftare igen!

Här är några av elevernas lärdomar:

• Man vet hur lång tid det tar för plast att försvinna från naturen: 400 år! Aluminium 300 år. Cigarettfimp 3 år. Etc.
• En elev hade lärt sig skillnad mellan tidningspapper och kartong i återvinningen.
• Flera skulle försöka sluta använda klorin när de städade.
• Några skulle sluta att hälla ut olja i diskhon efter matlagningen.
• Dricksvattnet i Södertälje kommer från Mälaren.
• Alla vet vad man slänger i toaletten och inte. Bara bajs, kiss och toapapper!

Och några av mina lärdomar:

• Jag förstår vattnets väg, från Mälaren via ett reningsverk, vattentorn, hem till mig och sedan till ytterligare ett reningsverk som till sist pumpar ut det renade vattnet i Östersjön. Hade inte förstått att det var två olika reningsverk. I alla fall inte funderat så mycket över det …
• Jag har fräschat upp mina kunskaper om hur det vi slänger i toaletten eller häller i diskhon påverkar vattnet i Östersjön. Jag ska hädanefter städa toan med såpa och torka ut stekpannan med hushållspapper och inte skölja ur oljan i diskhon.
• Jag har insett hur mycket klorin många nyanlända använder när de städar. De städar jättemycket och verkar inte tycka att det blir rent annars … Nu har de lovat att titta efter svanen-märkta rengöringsmedel. Hoppas kan man ju!
• Jag har också insett hur mycket olja som många nyanlända använder i matlagningen. Mycket hälls säkert ut i diskhon. Inte kul på reningsverken …
• Jag hade heller ingen aning om hur länge saker och ting ligger kvar i naturen! Detta har lett till att jag nu går och plockar skräp på stan … Mina kollegor – och säkert en del övriga i min omgivning – är rätt trötta på mitt tjat, haha!

Här är min lilla film om vad man själv kan göra för en bättre miljö. Tänker mig att det är sådant som eleverna enkelt kan fixa själva. Jag förväntar mig inte att de ska göra någon helomvändning och börja köpa ekologiskt etc. Om några gör något lite är jag glad. Och att de nu vet mer och kan prata med sina barn och lära dem! Knowledge is power!

Bas pratar om Sveriges nya pengar som kommer i höst

Den här veckan har vi tema pengar, som började med att vi lyssnat på Abbas Money, Money, Money – på svenska! – och avslutas på torsdag med ett besök på Tumba bruksmuseum. Där tillverkas våra sedlar fortfarande, visste ni det? Och sedlar till några andra länder också. Sverige var faktiskt först i världen med att trycka banksedlar – 1661!

Idag har vi pratat om de nya sedlarna som kommer – några redan i oktober! Vi har jämfört dem med de gamla sedlarna och pratat om personerna och landskapen som avbildas. Eleverna tyckte de var väldigt snygga! Och det tycker faktiskt jag också. Är extra glad för 50-lappen som pryds av Evert Taube, med Bohuslän på baksidan! Klippor, hav och en fyr! Riktigt snygga pengar alltså. Vore nästan synd att byta till Euro, haha.

En kul grej är att de små bilderna som representerar personens yrke på sedlarna kommer att röra sig när man vickar på dem – t.ex. en bok för Astrid Lindgren och en filmklappa för Ingmar Bergman. Antar att det är någon sorts hologram.

Alla sedlar och mynt blir nya utom 10-kronan, som behålls. Nyheter är en 200-lapp och en 2-krona. Allt kommer inte på en gång och vill du läsa mer så klicka här: Sveriges nya sedlar och mynt

Bas 2 gör film om naturbesök

Jag brukar inte publicera bilder på eleverna men de har alla givit sitt tillstånd att lägga upp den lilla film vi gjorde på elevernas egen blogg, så jag publicerar den här också. Så här kan man alltså efterarbeta ett studiebesök eller något annat moment som man jobbat med. Vi tittade på bilderna från vår utflykt till Lina naturreservat och pratade kring dem. Vi formulerade några meningar och jag skrev dem på tavlan; subjektet i blått och verbet i rött. Det är viktigt att båda orden finns med i en mening på svenska! Man får inte glömma verbet. I t.ex. arabiskan behöver man inte alltid säga verbet. T.ex. finns inte är, så det är lätt att glömma för dem när de pratar svenska. På arabiska säger man alltså jag sjuk.

Vi hade i alla fall en trevlig utflykt till Lina naturreservat, som ligger en liten busstur bort från SFI i Södertälje. Det finns mer än 25 naturreservat i Södertälje kommun, så jag hoppas att vi kan besöka ytterligare ett senare. Jag har aldrig varit med om ett utflykt där eleverna tagit med sig så mycket mat! Och läsk, trots att vi pratat i veckovis om hur onyttigt det är … Tur för dem att det inte var någon jättepromenad – fast de flesta tyckte att det var långt nog. Vi gick kanske tre kilometer …

Jag hade tagit med mig hemgjord müsli. Första gången i livet jag gjort det! Jag var ju inte helt hundra på att alla ville smaka, men det gjorde de. Alla tyckte det var så gott så de ville ha receptet, vilket vi gick igenom dagen därpå och de har fått det på papper. Visst blev det fint!?

Och här är vår lilla ”film” om utflykten till Lina naturreservat. Alla verkade tycka att det var roligt att läsa in meningarna och det var nästan slagsmål om vem som skulle gå fram och läsa. Kul!

Allemansrätten blir film

Vad tror ni om det här? Hade en genomgång med eleverna i vår mellangrupp i fredags, tillsammans med modersmålsstödjare, och de flesta verkade förstå. De har också fått allt på papper och på tisdag åker vi till Lina hage, där jag tänkt ha en repetition med alla bilder inplastade. Tanken är att de ska lägga rätt bilder på glad resp. ledsen smiley.

 

På tisdag blir det müsli i naturen!

Mina elever vet inte vad müsli är. Jag har aldrig gjort egen müsli.

Vi ägnade fredagslektionen åt att gå igenom och prata om Allemansrätten, då det ju är en viktig del av den svenska kulturen som jag tycker att alla ska känna till. Det är ju också speciellt för Sverige, då inte många andra länder har allemansrätt. På tisdag ska vi sedan åka till Lina hage, ett naturreservat i Södertälje. Tyvärr utan naturguide, då de inte hade tid med oss, så min modersmålsstödjare och jag får klara oss själva. Det ska nog gå bra. Vi har varit där förut. Vi har förberett eleverna genom att prata om vad som kan vara bra att ha med sig – och på sig! – när man går ut i naturen.

Så: tanken är en hälsosam och stärkande promenad ute i skogen – där finns en jättefin sjö med fågelskådartorn också – och sedan lunch/fika vid den trevliga rastplatsen. Jag tänkte då bjuda alla på youghurt, hemgjord müsli och kanske ett blåbär på. Förhoppningsvis har några elever med sig dolma och tabbouli! Jag tänkte också ha med mig inplastade bilder till allemansrätten, så pratar vi om vad man får och inte får göra i naturen en gång till. Repetition av fredagens lektion – som också finns som film på elevernas blogg.

What can go wrong, liksom!? Vädret i så fall … Härom dagen skulle det bli sol på tisdag. Nu ser det ut att bli regn … Så håll tummarna för att det ändrar sig! Annars får vi äta müsli i klassrummet.

Så här ser müslin ut. Inget för nötallergiker.

 

Hemgjord müsli

 

Alfarådet ordnar nordisk workshop i Oslo om vardagsmatematik för vår målgrupp

Och jag ska vara med! Så kan det gå när man bloggar! Qarin Franker mailade och frågade, vilket förstås var jätteroligt. Det blir jag och en lärare från Hudiksvall som representerar Sverige och det kommer också lärare från Norge, Danmark och Finland. Syftet med workshopen är starta ett seriöst arbete med att  utveckla alafbetiseringsverksamheten i Norden när det gäller  kompetensområde 6 ”Grundläggande vardagsmatematik för vuxna andraspråksinlärare”.

 

Så här skrev vi om matematik på vår Bas-dag härom veckan:

Matematik – orienteringskurs

Syfte

Matematik ingår som en del i den funktionella litteraciteten. Kunskaper i matematik hjälper människor att fatta beslut i många situationer i vardagen och förbättrar förutsättningarna att delta i arbetslivet. Målgruppen har mycket olika baskunskaper och undervisningen kräver därför stor individualisering. Med hjälp av material hämtat från elevernas vardag introduceras grundläggande matematiska begrepp och metoder.

 

Centralt innehåll

Taluppfattning, siffror, ordningstal, personnummer.

Tid: dagar, veckor, månader, år, datum.

Klockan: analog och digital.

Addition, subtraktion, multiplikation.

Förstå och kunna läsa tidtabeller, scheman, kalender.

Pengar, jämföra priser, rabatt, procent.

Sökläsning av t.ex. kvitton, fakturor, öppettider.

Ekonomi: betala räkningar, budget, inkomst, utgifter, ränta, deklaration, skatt.

Längd, vikt, volym, temperatur.

 

Min plan är att förbereda mig en aning för workshopen genom att läsa boken Räkna med språk. Författarna kommer att vara med.

Kompetensbeskrivning av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska

Grundläggande vardagsmatematik kommer sist och inleds så här: Läraren utgår ifrån deltagarnas praktiska erfarenheter av matematiska situationer och utvecklar kommunikativt baserade matematiska färdigheter anpassade till deras individuella vardagsbehov, grundläggande krav i samhället och fortsatta studier.

Spännande! 20-21 maj bär det av till Oslo!

Har du något bra tänk kring matematik på studieväg 1 så hör gärna av dig med en kommentar här. Tack!